On my way back

Dagen började sådär. Sov knappa 5 timmar inatt och då är man inte så pigg, men vi tog bilen till jobbet och det var tur för vi hade missat bussen annars.

På jobbet var det som vanligt kaos. Posten brukar vara ett riktigt bra sommarjobb, ganska lugnt och stressfritt men inte den här sommaren.
Vi tejpade min fot stenhårt sen åkte jag ut på min tur + två delar av andra distrikt. Men fick lite hjälp på slutet vilket var skönt.

Vi äter alltid frukost på jobbet, det är skönt dels för då äter man verkligen frukost. Jag är inte så bra på att käka på morgonen men efter att ha varit uppe och jobbat ett par timmar är frukost perfekt. Men på sommaren äter vi inte lunch vilket gör att jag lätt blir sur och trött.



Innan jag gjorde illa mig jobbade jag mycket hårdare än jag gör nu samt att jag tränade efter jobbet nästan varje dag och ibland blev det 2 pass, sen åkte jag hem och var pigg och hög på endorfiner. Träning är en drog och jag älskade både att bli hög på endorfiner men det fanns en till sak som gjorde att träning blev en drog, det fanns väldigt många människor som sa att de önskade att de var lika "Duktiga" som mig och det skvätte än mer vatten på min kvarn.

Nu efter att inte jag tränat på månader kommer jag hem från jobbet, trött och grinig, jag brukar somna i soffan och sen ha svårt att sova på nätterna och att jag sen drömmer mardrömmar gör det inte lättare.


Men idag har jag inte sovit och jag ska försöka hålla mig vaken tillräckligt länge för att kika på fotbollen ikväll, men den som lever får se om jag orkar så länge!