Varför en blogg?

Jag har alltid bloggat, eller jag har alltid skrivit. Först för hand sen på datorn.
Jag älskar att skriva.

Men varför skriva så här? Varför inte bara skriva ner allt i ett block, ja jag vet inte riktigt kanske för att det finns någon som läser som kan ge mig råd eller så kan jag kanske ge någon råd.

Men varför On my way back då?
Jo för det här ska hjälpa mig att komma tillbaka, eller egentligen inte tillbaka men hjälpa mig att komma igen komma i fatt.
Från vad?

Jo tillbaka till en frisk och hel kropp till ett helt och friskt inre.

Jag har precis som de flesta tjejer bantat. Jag började i åttan jag var 15 och jag fastnade direkt. Gick ner mycket, gick ner fort och bestämde mig för att bli smalast. Jag tränade och slängde mat, ljög för allt och alla.
Sen började jag äta igen ett tag, sen började jag trassla med käket igen och nu är jag 21 och har fortfarande ett upp och ner liv med maten.
Men nu äter jag och det här ska hjälpa mig att sluta tänka på mat för mat är gott mat är bra!

Träningen står näst på tur.
Jag började med fotboll som 5 åring och fastnade direkt, jag älskade det, älskar det fortfarande. Började med handboll när jag var typ 8 och jag var duktig för jävla duktig men när det blev för mycket med 2 idrotter la jag handbollen på hyllan.
I samma veva som jag började banta började jag träna mer. Tusentals med sit-ups och löpturer och cykelturer för att bränna allt det där jag inte åt.
Sen började jag gymma vid 15 och gissa vad, jo jag fastnade där också. Jag älskade det och jag älskar det fortfarande.
Men trots att jag alltid idrottat har jag alltid varit skadad.
Dragit av en muskel i benet, vrickat och stukat fötter många gånger, haft ont i fötter och knän och så vidare.
För 2 år sen fick jag en form av inflammation i bröstbenet och revbenen det spolierade ett halvt fotbollsår.

Jag jobbar på posten som brevbärare. Och jag gillar det, jag är stolt brevbärare men jag är bara 21 men har en kropp som känns som en sjuttioårig tant..

Men nu kommer vi till det som egentligen är grunden till det här skrivandet.
Jag fick ont i benen i februari, bet ihop tränade lite och jobbade på ända till i maj, sen hamnade jag på sjukhus när jag hade ont i benen, armarna och ryggen. De tog prover, tappade mig på blod, röntgade min hjärna och min rygg och avslutade med att ta ett ryggmärgsprov, sen fick jag åka hem efter 2 veckor på sjukhus. Sen blev jag hemma från jobbet i 4 veckor. Kom tillbaka en vecka och stod i butiken sen hade jag semester kom tillbaka och mådde bra jobbade fulltid men varierade mellan att vara ute och dela post och stå i butiken en ganska bra mix. Sen ramlade jag och stukade foten.
Samtidigt som ena foten blev blå och svullen bestämde jag mig: Jag ska vinna över min trasiga kropp!

Jag jobbar inte bara på posten, har ett extra jobb också men jag sa upp mig och idag var jag och pratade med tjejerna i fotbollslaget och sa att jag kommer tillbaka men jag ska bli frisk först!

Så jag ska bli hel både på insidan och utsidan.
Nu ska jag trotsa ännu en fara sömnen som innehåller mardrömmar.
Men jag ska vinna!

Kommentarer
Postat av: B E A <3

Härlig blogg :)

2009-08-12 @ 00:17:11
URL: http://beatricebrorsson.blogg.se/
Postat av: K

Bea

Tack så mycket!

2009-08-12 @ 15:44:19
URL: http://onmywayback.blogg.se/
Postat av: Träningsglädje

du verkar vara en stark person, även om inte kroppen inte varit med dig hittills! jag hoppas du läker och på vägen, oavsett vad du är, stanna till och titta till på det fina i livet. verkligheten kan vara både grym men också vacker. jag kommer titta in här fler gånger, så ta hand om dig tills dess!!!! :)

2009-08-15 @ 09:12:32
URL: http://traningsgladje.se
Postat av: K

Träningsglädje:

Jag försöker finna glädje i de små sakerna men jag försöker att bli bättre på att leva här och nu och då blir det kanske lättare att se glädjen i de små sakerna!

2009-08-15 @ 21:42:40
URL: http://onmywayback.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0